MEN..

Jag är ung, frisk, har ett tak över huvet, pengar att leva för och en pojkvän som älskar mig. Ändå har jag inte för första gången legat i soffan hela dagen och deppat sönder... Jag var olycklig i malmö, jag är olycklig i örebro. En dag vaknar jag och är glad, nästa dag vill jag inte stiga upp ur sängen. Tydligen så funka det inte att flytta 50 mil bort, tydligen är det mig det är fel på och vad ska jag göra åt det, vart jag än tar vägen så kommer det följa efter. Är jag deprimerad eller vad fan är problemet?